Processdokumentation: den ultimata guiden med instruktioner och exempel

Vill du genomföra en ny process men är osäker på hur du ska börja? Vi kan hjälpa dig med det. Processdokumentation är en detaljerad beskrivning av hur en process ska genomföras. Processdokumentationen redogör övergripande för exakt vilka steg som behövs för att slutföra en uppgift från början till slut.

Genom att skapa ett detaljerat dokument kan du samordna teamarbetet kring processmålen och främja en tydlig organisering. Som teamledare har du möjlighet att definiera vilka områden och funktioner som passar bäst för teamet – från att identifiera processavgränsningar till att dokumentera processteg.

Låt oss gå igenom syftet med processdokumentation, hur man skapar ett processdokument (med exempel) och fördelarna med att implementera processdokumentation i teamet. 

Vad är processdokumentation?

Processdokumentation är ett internt, levande dokument som beskriver de uppgifter och steg som behövs för att lansera en ny process.

Oavsett om det handlar om något enkelt – att introducera nyanställda – eller ett större mål – att ändra teamstrukturen – är det viktigt att dokumentera och spåra framstegen i nya processer på ett korrekt sätt.

Du kan också skapa processdokumentation för att effektivisera nuvarande processer. Du kanske blir förvånad över hur många processer du redan har i din organisation – från att införa nya verktyg till att kommunicera med kunderna.

Utöver att hålla team samordnade fungerar processdokumentation också som en översikt för teammedlemmarna, vilken hjälper till att klargöra stegen som behövs för att skapa en ny process. Den eliminerar också förvirring mellan teammedlemmarna och kan användas som en resurs att gå tillbaka till för att förstå hur man ska utföra en process.  

Processdokumentation vs processkartläggning

Även om de två termerna låter lika varandra finns det några viktiga skillnader mellan processdokumentation och processkartläggning. 

Den största skillnaden mellan de två systemen är deras utformning. Processdokumentation fokuserar på att skapa ett skriftligt dokument med viktiga detaljer, medan processkartläggning fokuserar på att visualisera processen. Även om ett processdokument innehåller en visuell representation är den helt annorlunda än en processkartas djupgående visualisering.

Så här skapar du ett processdokument

Från att fastställa omfattningen till testning och granskning – det finns åtta steg som du kan följa för att skapa ett processdokument.

Syftet med varje fas är att formellt dokumentera alla steg i en process, så att teamet kan hålla sig samordnat och kommunikationen är tydlig. Vi går igenom de här åtta stegen och lyfter fram de viktigaste komponenterna som du bör inkludera i processdokumentet. 

1. Gör en inledande redogörelse för processen

I det första steget ska projektledaren kartlägga den inledande informationen och skapa en kort beskrivning som baseras på mål, tidslinje och prioritet. Det här gör man genom att se över målen och dokumentera dem i ett business case. 

När du redogör för processen ska du inkludera följande:

• Nyckelmål: Fundera över vilka nyckeltal eller affärsmål processen ska resultera i.

• Intressenter: Även om du kanske inte vet exakt vilka personer som ska vara med bör du fundera på vilka team som kommer att arbeta tillsammans. 

• Tidslinje: Du kan göra en uppskattning av processens omfattning och tidsplan för slutförandet med hjälp av kritiska linjen-metoden.

• Prioritet: Bestäm hur viktigt det är att genomföra processen jämfört med andra projekt och mål som teamet arbetar med.

De här faktorerna bidrar till att skapa en tydlig bild för intressenter och ledningsgruppen så att de snabbt kan förstå processen. 

2. Definiera processens avgränsningar

När du har den inledande processinformationen kan du sedan definiera avgränsningarna. För att göra det kan du ange var processen passar in i olika team genom att identifiera de olika uppgifter som varje team utför. Tänk på var processen börjar och slutar samt vilka personer som påverkas av den. 

Genom att definiera avgränsningarna kan du fastställa tydliga riktlinjer för uppgiften när du är redo att implementera den nya processen. Om du till exempel vill undvika repetitivt arbete med hjälp av processautomatisering kan avgränsningarna innefatta att IT-teamet ska utlösa processen och att driftsteamet ska slutföra processen. 

3. Fastställ processens insatser och resultat

Det tredje steget går ut på att identifiera både insatserna och resultaten.

• Processinsatser är de resurser som behövs för att slutföra en process. 

• Processresultat är de utfall du vill uppnå i slutet av en process.

Du kan fastställa resultat genom att titta på de inledande projektavsikterna och välja specifika, mätbara tal. Om avsikten till exempel är att lägga mindre tid på repetitivt arbete, kan ett av resultaten vara att automatisera påminnelser om uppgifter. I samma exempel kan insatsen vara att implementera ett verktyg för arbetshantering. 

Genom att fastställa insatser och resultat kan du senare dela upp varje mål i mindre steg.

4.Identifiera processens steg

Nu när du har samlat in nödvändig information om processens insatser och resultat är det dags att dela upp processplanen i mindre steg. Det här kan man göra självständigt eller under en brainstorming-session. 

Börja med att titta på processens startpunkt – med andra ord vad det är som utlöser processens avgränsningar. I vissa fall finns det ett beroende som måste uppfyllas för att processen ska börja. Till exempel måste man skapa uppgifter innan man kan automatisera påminnelser om dem. 

När du har fastställt vad som utlöser processens början och slut skapar du en lista över varje steg av processen i ordningsföljd. Om det behövs flera uppgifter listar du alla uppgifter inom det steget. Det är viktigt att hålla stegen så enkla som möjligt och fokusera på att bara beskriva de viktigaste delarna av processen. 

Dela upp varje steg i små beståndsdelar som kan tilldelas till enskilda intressenter. Nästa steg är att tilldela ansvarsområden för varje steg.

5. Anslut till projektintressenter

När stegen har utformats är det dags att dela upp varje uppgift och tilldela uppgiften till den person som ansvarar för den. Det är en bra idé att inkludera detaljerad information för varje uppgift i dokumentet, såsom leveranser och tidslinje. Det ger klarhet och effektiviserar kommunikationen. 

Om du behöver ge ytterligare bakgrund för uppgifter eller sammanhang för mer komplexa projekt kan du överväga att träffa teamet eller hänvisa dem till den information de behöver. Det kan handla om juridisk kunskap eller varumärkesriktlinjer som behövs för att slutföra leveranserna. 

6. Skapa ett flödesschema för processen

Nu är det dags för den roliga delen – att visualisera processen. Ett enkelt sätt att göra det är att använda ett flödesschema. Beroende på vilken typ av process du dokumenterar kan ett flödesschema ge klarhet på ett lättförståeligt sätt. Du kan också ha nytta av ett verktyg för arbetsflödeshantering som du kan spåra mål och uppgifter med under processens gång.

För att kunna skapa flödesschemat måste du ha processens steg, insatser och resultat och informationen om tilldelade intressenter till hands. Sedan behöver du bara ordna varje steg i en sekvens.

Här är ett exempel på ett flödesschema för processdokumentation som du kan använda som inspiration för att skapa ett eget flödesschema:

Som du kan se har varje steg en ingång och en utgång. Genom att visualisera stegen i ett flödesschema är det lätt att se vilka resurser och resultat du kan förvänta dig. Du kan också lägga till aktivitetsbanor (”swimlanes”) i diagrammen för att kategorisera vem som tilldelas vilka uppgifter. Det kan vara särskilt användbart vid komplexa processer.

Även om varje process varierar något är det viktigt att du kopplar ihop stegen i rätt ordning och ger den viktigaste informationen direkt från början.

7. Notera undantag från processflödet

Nu när du har dokumenterat en visuell representation av processflödet kan du anteckna eventuella undantag som teamet kan stöta på. Undantagen uppstår på grund av att inte alla flöden följer exakt samma väg. 

Ett undantag från arbetsflödet ovan kan till exempel vara att vissa uppgifter inte behöver granskas, beroende på hur komplicerat arbetet är. I så fall bör du notera vilka scenarier som inte kräver godkännande. Du bör också inkludera de åtgärder som teamet bör vidta för att hantera de här undantagen. 

8. Testa processen

Det sista steget i en processdokumentation är att testa processen för att se till att den fungerar. Under testningen ska du identifiera var problem uppstår eller var det finns risker och korrigera dem i realtid. Det här är en chans att finjustera den nya processen. Gör därför alla nödvändiga ändringar så att processen kan fungera så smidigt som möjligt. 

Ställ frågor för att upptäcka problemområden:

• Löste processflödesdokumentet det problem som du ville reda ut? 

• Behöver du genomföra större ändringar för att processen ska fungera optimalt? 

När du har tagit reda på problemområdena kan du avgöra hur effektiv processen är. Det här är en chans att finjustera processen för att den ska fungera så smidigt som möjligt. 

Avslutningsvis kan du stänga alla öppna processuppgifter och lagra information i ett delat utrymme för att vid behov granska den senare.

Fördelar med processdokumentation

Oavsett om du skapar ett djupgående processflöde eller nöjer dig med en allmän översikt, kan du genom att direkt dokumentera information förhindra att arbetet hamnar ur fas på grund av olika problem som kan uppstå i det långa loppet. 

Från att eliminera fel till att förbättra resursfördelningen och effektiviteten finns det fyra viktiga fördelar med processdokumentation:

Eliminerar fel

Dokumentation av verksamhetsprocesser förebygger fel genom att man proaktivt beskriver varje steg i processen. Du kan analysera hur effektiva stegen är och göra ändringar under tiden. 

Genom att proaktivt dokumentera processen eliminerar du följande:

• Bristande kommunikation: Utan ordentlig dokumentation kan kommunikationen bli splittrad, vilket leder till mer jobb om jobb.

• Missade processteg: Utan detaljerade steg kan man förväxla eller glömma bort uppgifter, vilket leder till en ineffektiv process.

• Oklara mål och resultat: Om teammedlemmarna inte förstår syftet med en viss process kan det vara otydligt vad de ska leverera eller prioritera.

Under processdokumentationens gång analyseras fel och du får ett system för att hålla ett öga på potentiella flaskhalsar under processcykeln. Det ger dig möjlighet att ändra eller ta bort steg när de inte längre behövs.

Minskar repetitivt arbete

En korrekt processdokumentation minskar det repetitiva arbetet och den tid som går åt till jobb om jobb, eftersom man presenterar informationen i ett tidigt stadium och illustrerar den visuellt.  

Vanliga hinder som processdokumentation eliminerar innefattar följande:

• Frekventa möten: Ett processdokument kan innehålla all nödvändig information som man annars skulle behöva ha ett möte om. Ineffektiva möten är slöseri med tid och kan till och med leda till ökad förvirring i vissa fall. 

• Dubbelarbete: När uppgifterna är organiserade på rätt sätt från början är det mindre risk för att man utför samma arbete flera gånger. 

• Oorganiserad kommunikation: Information som lagras på olika platser kan leda till oorganiserad kommunikation. 

Genom att minska de här problemen kan teamet vara mer produktivt och fokusera på det arbete som ska utföras. Du kan också gå ett steg längre och implementera automatisering av verksamhetsprocesser för att eliminera ytterligare repetitivt arbete.

Effektiviserar resursfördelningen

Ett processdokument effektiviserar resursfördelningen genom att organisera informationen i tydliga steg och koppla stegen till de resurser som behövs. 

Det säkerställer att alla resurser uppfyller följande:

• Används på rätt sätt: När teamen vet vilka resurser de ska använda kan de använda dem på ett korrekt och effektivt sätt. 

• Är kopplade till rätt steg: Genom att koppla resurser till uppgifter är det tydligt hur och när resurserna ska användas.

• Leder till det avsedda utfallet: När resurserna fördelas på rätt sätt kan man använda dem för det avsedda ändamålet.

Eftersom felaktig användning av resurser kan leda till stora utgifter är det viktigt att kartlägga fördelningen på rätt sätt så att teamet har de resurser som behövs.

Förbättrar kommunikationen

Genom att hålla kommunikationen i ett gemensamt verktyg kan du förebygga framtida problem med processen. Det här är till hjälp eftersom alla intressenter får tillgång till en gemensam referenskälla som kan visas när som helst.  

Förbättrad kommunikation kan bidra till följande:

• Arbetet utförs på rätt sätt från början: Tydlig kommunikation minskar risken för förvirring och arbete av låg kvalitet.

• Skapa tydlig processkunskap: Kommunikation kan hjälpa teamen att hålla sig uppdaterade om nya processer. 

• Förbättra processkartor och standardrutiner: Kommunikation kan förtydliga information och säkerställa att processkartor och rutiner överensstämmer med de ursprungliga processmålen.

Kommunikationen i teamet kan vara skillnaden mellan en bra och en utmärkt process, så se till att kommunicera tydligt och ofta för att skapa klarhet.

Uppnå framsteg snabbare med hjälp av processdokumentation

Processdokumentation kan hjälpa dig att optimera processförbättringar och bana väg för nya processer. En dokumenterad process kan bidra till att förebygga ineffektivitet och flaskhalsar samt förbereda teammedlemmarna för framgångsrika projekt i framtiden. 

Ta processdokumentationen ett steg längre med hjälp av en programvara för arbetsflödeshantering som hjälper team att effektivisera processerna.