Den mänskliga hjärnan är en märkvärdig organism. Plötslig minns du något helt slumpmässigt som en vän berättade för dig för 17 år sedan, vilket får dig att undra hur mycket lagringsutrymme du har där uppe (roligt faktum: ungefär 2,5 petabyte). Andra gånger går du ut från kontoret eller loggar ut från Zoom för dagen och i samma ögonblick, känns det som om ditt minne har raderats.
Oavsett vilket scenario ovan du känner igen dig i bör du veta att med rätt minnesteknik kan vem som helst förbättra förmågan och hastigheten med vilken hjärnan bearbetar information. Att inte ständigt behöva kolla upp uppgifter eller kontrollera att göra-listan eftersom du kommer ihåg informationen, kommer också att öka produktiviteten.
Att förbättra sitt minne är inte bara bra för att komma ihåg familjens recept på grytstek, det är också en viktig färdighet att ha på jobbet. Oavsett om det handlar om att komma ihåg namnet på någon du träffade på en konferens eller att lägga siffror eller datum på minnet under ett möte med ditt team – ett gott minne är alltid bra för affärsverksamheten.
Till alla som nu tänker: ”Jag är inte bra på att komma ihåg saker”, kan vi lyckligtvis meddela att hjärnan är en muskel som kan tränas. Hjärnan memorerar information genom följande fyra steg: uppmärksamhet, kodning, lagring och hämtning. Här är vad som händer i varje steg:
Uppmärksamhet: Låt oss säga att du är i ett möte och att en av dina kollegor pitchar en marknadsföringsidé. Informationen når din hjärna genom sinnesreceptorer. De kommer att hålla kvar informationen i bara några sekunder medan din hjärna filtrerar den och förhoppningsvis bedömer informationen som viktig. Det är först när du medvetet uppfattar informationen som den förs vidare till nästa steg.
Kodning: Det verkar som din kollegas pitch var bra eftersom din hjärna nu kodar informationen. Den flyttas då antingen till ditt korttidsminne eller till arbetsminnet. Ditt korttidsminne håller informationen i några sekunder, medan arbetsminnet kan behålla den i upp till 20 minuter. Det kan vara till hjälp när du löser ett matematiskt problem eller rensar ett Excel-ark, men det hjälper dig inte att minnas din kollegas pitch under kundsamtalet torsdagen därpå.
Lagring: Att flytta information från korttidsminnet till långtidsminnet är ett aktivt steg. Din hjärna kan inte göra det åt dig, du måste memorera informationen med hjälp av en teknik som fungerar för dig – men vi kommer strax till det.
Hämtning: Hur du uppmärksammar, kodar och lagrar information påverkar hur väl du kan återskapa den vid en senare tidpunkt. Ju mer tid som går mellan de två sista stegen, lagring och hämtning, desto viktigare är det att gå tillbaka till informationen och granska den ofta så att den förblir färsk i minnet.
Så långt har vi gått igenom grunderna för minnesprocessen, låt oss nu fördjupa oss i hur din hjärna kan bli bättre på att memorera. Beroende på hur din hjärna fungerar kan det vara så att antingen verbala eller visuella minnestekniker ger bästa resultat för dig.
Om du är osäker på om du är en verbal eller visuell person kan du ställa följande frågor till dig själv: Föredrar du att läsa instruktioner i stället för att låta någon visa dig hur man gör? Har du en talang för att komma ihåg låttexter eller är du bra på att formulera dig? Om dina svar är ja kommer du förmodligen att ha störst nytta av följande verbala minnestekniker.
Uppdelning (chunking) är en minnesteknik där du grupperar ihop saker så att de blir lättare att komma ihåg. Även om våra telefoner kan göra en hel del minnesarbete åt oss (låt oss vara ärliga, vem kommer ihåg sin partners telefonnummer nuförtiden?), kan det vara till hjälp i vardagen att komma ihåg saker som sitt personnummer eller en inköpslista.
Om du hanterar flera projekt eller team på flera olika platser, är chunking en utmärkt metod för att memorera dem alla, så att du inte ständigt behöver leta upp information. Dela upp platserna efter område, avdelning, teamstorlek eller första bokstaven (Miami, Minneapolis, Memphis) – varje sektion bör inte innehålla mer än sju saker att komma ihåg (det är den magiska siffran). Försök att memorera hur många objekt som finns i varje kategori så kommer du att märka att det är mycket lättare att komma ihåg den informationen med hjälp av chunking.
Precis som chunking är ett bra verktyg för att hjälpa dig att memorera listor eller grupper, kan du ta första bokstaven i varje ord för att skapa en akronym som är lättare för dig att komma ihåg än de enskilda delarna. Har du hört talas om SMART-mål? Akronymen gör det mycket lättare att komma ihåg vad stegen är (specific, measurable, attainable, relevant, time-based), eller hur? Om du arbetar inom HR, logistik eller redovisning är du förmodligen van vid att arbeta med akronymer – att memorera vad de står för gör ditt liv mycket enklare.
Om du inte kan hitta på en akronym kan du försöka med en namndikt! Idén är mycket likartad, men i stället för att använda första bokstaven i varje ord skapar du en liten dikt, som den här:
Alltid där för dig
Stort till smått
Automatisera din arbetsrutin
Naturligtvis dina att göra-listor
Alladelar av ditt projektarbetsflöde
Du kan också skapa alliterationer för att behålla informationen. Det är särskilt användbart när du har svårt att komma ihåg namn. Om en ny kollega presenterar sig med namnet Anders är det troligare att du kommer ihåg det nästa gång du stöter på honom i cafeterian om du använde en allitteration såsom ”analytiske Anders” eller ”annorlunda Anders” när du träffade honom första gången. Prova det!
Föreställ dig följande: Du kör hem från jobbet och det kommer en låt på radion som du inte har hört på flera år. Du skruvar upp volymen och sjunger med, och kommer ihåg vartenda ord. Om det här händer dig ibland, innebär det att ditt långtidsminne är väldigt bra på att lagra musik!
Du kan använda kraften i texter och melodier till din fördel när du memorerar information. Hitta på en en melodi eller sång som fastnar i minnet och förvandla tråkiga eller komplicerade saker till roliga melodier.
Det kan vara bra när du ska komma ihåg företagets tillväxtsiffror inför ett möte – men försök att undvika att sjunga mitt i ett viktigt samtal.
Rim kan vara en av de enklaste minnesteknikerna – tänk bara på barnvisor! De är så enkla att även små barn kan komma ihåg dem. Oavsett om du använder ett rim för att komma ihåg en persons namn (Romana från Asana) eller för att koppla ett produktnamn till en produktlinje, kommer det definitivt att hjälpa dig att behålla informationen bättre.
Det kanske inte alltid är möjligt att få något att rimma, men om det går är det mycket lättare att komma ihåg det.
Precis som namnet antyder gör den här tekniken det möjligt för dig att bygga utifrån fakta du redan känner till. Den använder sig av associationer och förbindelser för att bredda din expertis och kunskap om ett ämne. Nyckeln till den här tekniken är att inte bara memorera fakta utan också att lära sig dem och koppla dem till ditt logiska sammanhang.
Låt oss säga att du är en anställande chef och att en del av ditt jobb består i att memorera och återge information om ditt företag. Visst kan du skriva ner ett fusklapp för att referera till viktiga datum och siffror under intervjuer, men om du i stället har lyckats memorera dem och kan komma ihåg dem när du vill, kommer dessa fakta att kännas mycket mer naturliga för både dig och den person som vill arbeta för dig.
Att upprepa något om och om igen (lära sig utantill) är inte bara tråkigt utan också ineffektivt. Det är bättre att låta din hjärna koda och lagra informationen, vilket tar tid. Lösningen är tidsfördelad repetition!
Pierce Howard, psykolog och författare av boken ”The Owner’s Manual for the Brain” rekommenderar att arbete som kräver mycket hjärnkraft bör ”delas upp så att de nya neurala förbindelserna får möjlighet att etableras”.
Nästa gång du lyssnar på ett webbinarium kan du skriva ned de saker som du vill komma ihåg. Låt lite tid gå efter webbinariet och arbeta med andra uppgifter innan du återvänder till dina anteckningar och läser dem igen. Om du upprepar den här rutinen (studera, arbeta, ta en paus) och lämnar tillräckligt med tid för din hjärna att koda och lagra informationen mellan studietillfällena är det mycket troligare att du kommer ihåg den.
Om verbala minnestekniker inte fungerar för dig kan du vara en person som memorerar bättre visuellt. Det är sannolikt fallet om du ofta tänker i mentala bilder och har en livlig fantasi. Här är några minnestekniker som använder visualisering.
Den här tekniken är bra om du har ett kreativt sinne och behöver komma ihåg en lång lista med saker. Den kallas också för länkning eftersom du sammanlänkar en punkt med nästa och skapar en berättelse som hjälper dig att komma ihåg hela listan. Finessen med den? Du kommer bara behöva dra dig till minnes den första punkten, den kommer att ge dig den första länken i kedjan som leder dig till alla de andra punkterna genom länkning.
Kom ihåg att ju mer du överdriver i din berättelse, desto lättare blir det att minnas den. Skådespelaren Barry Reitman delar med sig av ett bra videoexempel på hur man använder sig av länk- eller berättelsemetoden när man vill memorera en att göra-lista.
Att skriva ner saker kan hjälpa dig att visualisera informationen bättre. Du kan använda olika färger, rubriker och underrubriker för att göra informationen enklare att minnas. Memoreringskort bryter ner informationen i bitar som är lättare att komma ihåg.
De är ett utmärkt verktyg att kombinera med tidsfördelad repetition. Helst bör du studera svåra eller nya saker oftare än saker som är lätta att minnas så att du tränar upp din minnesförmåga. Om du inte gillar att skriva på fysiska memoreringskort kan du prova en app som Brainscape som hjälper dig att studera in virtuella memoreringskort.
Memoreringskort är ett bra verktyg när du vill förbereda dig inför en pitch eller ett tal och de kan fungera som en extra säkerhet att ha med eftersom de är lätta att hålla i handen och att bläddra igenom om man tappar tråden.
Tankekartor är underbara verktyg. Inte bara är de fantastiska för att brainstorma idéer med teamet utan de är också till stor hjälp när du visualiserar information som du vill minnas vid ett senare tillfälle.
Du kan använda en brainstorming-mall eller skapa en fysisk tankekarta på en whiteboard eller på papper. Eftersom de olika delarna av informationen organiseras i sektioner (chunks) och du kan skapa mer struktur genom att använda färger, kommer det att bli lättare för dig att memorera dessa fakta. Du kan också använda länkmetoden genom att komma ihåg vilka saker som är kopplade till varandra i ditt medvetande.
Du kanske har sett den här tekniken användas av Benedict Cumberbatch som spelar Sherlock Holmes i BBC:s tv-serie. I serien kallar han det för sitt minnespalats och det kan verkligen framstå som en teknik som bara geniala detektiver har tillgång till.
Men lyckligtvis är loci-tekniken, eller minnespalatset, mycket mindre komplicerad än vad programmet gör den till. Den används bäst för att lagra information som ansikten, listor eller siffror och fungerar på samma sätt som berättartekniken – genom sammanlänkning och association.
Tänk på en plats som du känner till utan och innan, till exempel ditt sovrum eller ditt kök. Visualisera en rad objekt eller olika delar av platsen, som till exempel rutinen när du går och lägger dig eller när du brygger kaffe på morgonen. Associera sedan varje föremål som du vill memorera med objektet eller platsen. När du senare vill minnas informationen visualiserar du platsen (går till ditt minnespalats) och hämtar den.
Ju mer du använder loci-metoden, desto lättare blir det att utöka storleken på ditt minnespalats. Så småningom kanske du kan använda hela huset för att lagra och hämta information.
Den goda nyheten är att din hjärna är en muskel och att memorering är en färdighet. Med övning och tid kan vem som helst förbättra sitt minne.
Precis som du tar hand om din kropp genom att träna måste du ge din hjärna kraft att prestera. Att sova ordentligt, träna regelbundet och hålla en hälsosam kost är alla viktiga aspekter när det gäller att hålla sin hjärna frisk och hälsosam. Hälsa handlar om balans, och detsamma gäller för anställda som balanserar projekthanteringstriangeln. Det är också viktigt att ta pauser för att ge hjärnan tid att koda och lagra information.
Du kan förbättra ditt minne med tiden genom att träna din hjärna, men ingen kan komma ihåg allting hela tiden. Tack och lov kan du i stället för att överväldiga datorn i ditt huvud kan du avlasta överflödig information med hjälp av de rätta digitala verktygen.
En programvara för att göra-listor hjälper dig att spåra alla dina uppgifter och organisera dem efter prioritet, länka dem till viktiga dokument och dela dem med dina teammedlemmar. Det bästa är att du kan välja att få påminnelser om kommande uppgifter så att ingenting glöms bort.
Om ditt team i hög grad förlitar sig på samarbete och på att skicka uppgifter fram och tillbaka till varandra, kan en programvara för uppgiftshantering hjälpa dig att spåra dina egna och andra uppgifter. Oavsett hur bra du är på att memorera dina egna uppgifter, är det viktigt att ha en plats där du kan kontakta dina kollegor för att informera, delegera och spåra att göra-listor, vilket kommer att hjälpa er att hålla tidsplanen och nå era mål.
I takt med att din karriär fortskrider kommer du märka att ett flexibelt minne och medvetande är värdefulla tillgångar som dessutom ökar din produktivitet eftersom du inte behöver söka upp allting. Men ett bättre minne förbättrar också ditt arbetsflöde och dina kontakter med andra, och till och med din ledarstil. Fortsätt att träna din hjärna, och för allt som inte fastnar kan du använda rätt verktyg, som t.ex. vår programvara för projektplanering, där du kan lagra information du inte behöver för stunden.